Skolköksundervisningen fungerar inte

Att skolköksundervisningen inte längre fungerar som det var tänkt blev vi medvetna om vid ett besök på den lokala skolan där vi kontrollerade Skolköksundervisningen och hur den fungerar i praktiken.

Hem- och konsumentkunskap är ett skolämne med en lång historia i Sverige och var när det infördes under 1800-talet ett ämne för flickor. I och med att den svenska obligatoriska nioåriga grundskolan infördes i Sverige på 1960-talet blev det ett ämne för både pojkar och flickor. I läroplanerna från 1962, 1969, 1980 samt 1994 hette ämnet ”Hemkunskap”. År 2000 skrevs nya kursplaner till läroplanen från 1994 och då introducerades även det nya namnet: Hem- och konsumentkunskap. Från och med lgr11 har ämnet även den officiella förkortningen ”HKK”.

Vid vårat besök på den lokala skolan så upptäckte vi att läroplanen inte följdes alls av varken lärare eller elever. Lärarinnan Eva Larsson svarade knappt på våra frågor då vi ställde dem till henne. Hon var upptagen med andra uppgifter och var knappt kontaktbar över huvud taget.

Skolköksundervisningen fungerar inte

Vi försökte även få en intervju med eleven Peter. Hans uppgift var att skära en melon i bitar som han sedan skulle bjuda sina klasskamrater på. Han tyckte dock att melonen kunde användas på ett annat sätt.

Även Lisa, som skulle göra fruktsallad på en banan, hade struntat i det och använde den på ett helt annat sätt.

Skolköksundervisningen

Lisas kamrat Petra tyckte det såg kul ut, så hon fick fatt i en majskolv.

I en annan del av klassrummet så hade man en tävling i kast med gurka utan händer. Den här tjejen var riktigt duktig.

Att skolköksundervisningen inte längre fungerar som det var tänkt blev vi medvetna om vid ett besök på den lokala skolans skolköksundervisning.

Jag insåg snart att det inte skulle bli något intervju med någon av de förvirrade eleverna eller med lärarinnan. Jag blev istället serverad en jordgubbe som jag åt med god aptit!

jordgubbe serverad
error: Content is protected !!